Parodontal behandling (tandlossning) –Familjetandläkaren i Blekinge
Parodontal behandling och tandlossning – En översikt
Parodontal behandling, ofta kallad behandling av tandlossning, är en viktig del av tandvården som syftar till att förebygga, behandla och kontrollera sjukdomar i de vävnader som håller fast tänderna i käkbenet. På den här sidan får du som patient hos Familjetandläkaren i Blekinge en utförlig och lättläst information om vad parodontit (tandlossning) är, varför den drabbar vissa personer, hur man kan känna igen symtomen, vilka undersökningar som ingår i utredningen, hur behandlingen går till och vad du själv kan förvänta dig före, under och efter behandling.
Vad är parodontit (tandlossning)?
Parodontit, eller tandlossning, är en inflammatorisk sjukdom som påverkar tandens fäste i käkbenet. Om sjukdomen får fortskrida utan behandling leder den till att tändernas stödjevävnad och benet bryts ned, vilket kan göra att tänderna till slut blir lösa och faller ut. Parodontit är alltså inte samma sak som vanliga hål i tänderna (karies) eller ytlig tandköttsinflammation (gingivit), utan är en sjukdom som påverkar hela tandens fäste i munnen.
Det börjar ofta med en tandköttsinflammation, men när inflammationen sprider sig till rothinnan och käkbenet kan det bildas fickor längs tändernas rötter. Sjukdomen utvecklas långsamt – ofta under många år – och många märker inte att de har parodontit förrän sjukdomen är långt framskriden.
Vad är parodontit (tandlossning)?
Parodontit, eller tandlossning, är en inflammatorisk sjukdom som påverkar tandens fäste i käkbenet. Om sjukdomen får fortskrida utan behandling leder den till att tändernas stödjevävnad och benet bryts ned, vilket kan göra att tänderna till slut blir lösa och faller ut. Parodontit är alltså inte samma sak som vanliga hål i tänderna (karies) eller ytlig tandköttsinflammation (gingivit), utan är en sjukdom som påverkar hela tandens fäste i munnen.
Det börjar ofta med en tandköttsinflammation, men när inflammationen sprider sig till rothinnan och käkbenet kan det bildas fickor längs tändernas rötter. Sjukdomen utvecklas långsamt – ofta under många år – och många märker inte att de har parodontit förrän sjukdomen är långt framskriden.
Hur vanligt är tandlossning?
Cirka var tionde svensk drabbas av tandlossning någon gång under livet, och risken ökar med stigande ålder. Sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor som bland män, men vissa livsstilsfaktorer och sjukdomar kan öka risken betydligt, vilket vi återkommer till längre fram.
Orsaker och riskfaktorer för tandlossning
Orsaken till parodontit är framför allt bakteriebeläggningar (plack) och tandsten som samlas runt tänderna och under tandköttskanten. Om dessa beläggningar inte rengörs regelbundet kan tandköttet bli inflammerat och så småningom utvecklas till parodontit.
De viktigaste riskfaktorerna är:
Plack är den klibbiga bakteriehinna som ständigt bildas på tänderna. Om placken inte avlägsnas med tandborstning och rengöring mellan tänderna kommer den att hårdna till tandsten. Tandsten gör det ännu lättare för nya bakterier att fästa på tänderna och ökar i sin tur inflammation och risken för tandlossning.
Det är dock viktigt att förstå att alla med dålig munhygien inte utvecklar tandlossning, och att individuella faktorer som ärftlighet, sjukdomar eller livsstil gör vissa mer mottagliga än andra. Rökare löper till exempel tre till fyra gånger högre risk att drabbas än icke-rökare, och tandlossningen utvecklas snabbare samt svarar sämre på behandling hos rökare.
Symtom vid parodontit
De tidiga symptomen på parodontit kan vara svåra att upptäcka själv. Ofta har man haft en ytlig inflammation i tandköttet (gingivit) under lång tid innan sjukdomen förvärras och utvecklas till parodontit.
Typiska symtom på parodontit:
Viktigt att notera är att parodontit utvecklas långsamt och ofta är smärtfri i början. Det första tecknet brukar vara att tandköttet blöder när man borstar eller rengör mellan tänderna. Många röker märker dock inte detta eftersom rökningen dämpar blödningen i tandköttet.
Det är därför viktigt att gå på regelbundna kontroller, även om du inte upplever några symtom.
Hur upptäcks och diagnostiseras tandlossning?
Att upptäcka och ställa diagnos på parodontit kräver en noggrann tandläkarundersökning. Här beskrivs de vanligaste momenten:
Undersökning hos tandläkare eller tandhygienist
Ofta behöver man ta flera röntgenbilder och detaljerade mätningar av varje enskild tand samt dokumentera tandköttets utseende vid varje kontroll. Diagnosen fastställs utifrån en samlad bedömning av fickdjup, blödning, röntgenfynd, tandlossning och förändringar över tid.
Indelning av parodontit efter svårighetsgrad och utbredning
Parodontit graderas idag efter både svårighetsgrad (stadium I–IV) och progression (grad A–C):
Dessutom anges om sjukdomen är lokal (≤30% av tänderna), generell (>30% av tänderna) eller följer ett särskilt mönster (ex. främst framtänder och kindtänder).
Gradering (A–C) görs utifrån hur snabbt sjukdomen förvärras och om riskfaktorer föreligger.
När får man diagnosen parodontit?
Diagnosen parodontit kan ställas om man finner:
Tidigt upptäckt gör sjukdomen betydligt enklare att stabilisera och behandlingen mindre omfattande.
Hur går parodontal behandling till?
Behandlingen av tandlossning följer en noggrant strukturerad och stegvis modell, där samarbetet mellan dig som patient och vårdpersonalen är helt avgörande för resultatet. Huvudmålet är att stoppa sjukdomsprocessen, minska inflammation och bevara så många tänder som möjligt.
Individanpassad behandlingsplan
Efter att diagnosen är fastställd diskuterar tandläkare eller tandhygienist tillsammans med dig vad utredningen visar och hur omfattande sjukdomen är. En behandlingsplan tas fram som detaljerar:
Icke-kirurgisk parodontal behandling (professionell tandrengöring)
Det första och viktigaste steget i behandling av tandlossning är en noggrann rengöring av tänder, tandkött och tandköttsfickor, så kallad depuration. Målet är att ta bort alla bakteriebeläggningar och tandsten där du själv inte kommer åt att rengöra. Så här går det oftast till:
Undersökningar visar att skrapning och rotplanering är mycket effektivt för att minska fickdjup och tandköttsinflammation, och i många fall är det tillräckligt för att stoppa sjukdomsförloppet – särskilt i mild till måttlig parodontit.
Du kan efter behandlingen märka att tänderna känns längre, får ilningar eller blir känsligare för vissa temperaturer under någon vecka. Det är normalt och beror på att en del av tandkött och ben redan försvunnit av sjukdomen och nu exponerats.
Kirurgisk parodontal behandling
Om inflammation och djupa fickor kvarstår trots optimal egenvård och upprepade icke-kirurgiska behandlingar kan kirurgisk behandling behövas. Kirurgi syftar till att:
Efter operationen får du information om hygien, råd om eventuell munsköljning och skriftliga instruktioner för tiden efter kirurgin. Det är vanligt med återkontroller – ibland efter 1, 2, 4, 6 och 8 veckor samt 6 månader – där läkning och munhygien kontrolleras.
Munhygieninstruktioner och egenvård – Din viktigaste insats
En god och noggrann munhygien är hörnstenen i all behandling och förebyggande av tandlossning. Tandvårdens insatser har bäst effekt om du själv upprätthåller optimal munvård hemma.
Sluta röka! Rökning är den största påverkbara riskfaktorn för tandlossning och försämrar både sjukdomsförloppet och dina möjligheter att lyckas med behandlingen. Vården kan erbjuda hjälp till rökavvänjning vid önskemål.
Målet är alltid att så stor del som möjligt av bakteriebeläggningarna avlägsnas varje dag, särskilt i fickor eller områden där du är extra känslig för plack.
Individuella hjälpmedel (olika sorters mellanrumsborstar, specialborstar, tungskrapa) prövas ofta ut av tandhygienist och anpassas efter dina behov, tändernas utseende, tekniska förmåga och motivation.
Vad kan du förvänta dig före, under och efter behandlingen?
Före behandlingen
Som patient informeras du noggrant om din diagnos, vad undersökningen visar och vilka riskfaktorer som finns. Du får förbereda dig på att behandlingen kan ta tid, särskilt om sjukdomen är långt framskriden eller om du har många djupa fickor. Du får också veta kostnaden i förväg samt möjlighet att ställa frågor eller diskutera alternativa upplägg.
Behandling hos specialist eller vid mer omfattande ingrepp kan innebära väntetider och ibland krävs kompletterande remiss eller fördjupade utredningar.
Det är också viktigt att du själv är motiverad och inställd på att göra en förändring i din munvårdsrutin, eftersom resultatet i hög utsträckning hänger på din egen insats. Rökning och vissa sjukdomar kan försvåra behandlingsresultaten, men stödinsatser och rådgivning erbjuds.
Under behandlingen
Behandlingen sker oftast i lugna steg, där vi tillsammans utvärderar hur det går efter varje besök. Vi använder lokalbedövning vid behov så att du ska känna dig trygg och bekväm. Känner du oro pratar vi igenom det och kan planera extra smärtlindring eller lugnande stöd – vi tar det i din takt.
Mellan besöken behöver du sköta munhygienen enligt rekommendation, även om tandköttet är ömt eller blöder. Blödning är ett tecken på aktiv inflammation – går den tillbaka är det ett gott tecken på att sjukdomen håller på att stabiliseras.
Efter behandlingen – resultat, uppföljning och stödprogram
Direkt efter behandlingen kan du märka:
Den viktigaste delen när behandlingens aktiva fas är avslutad är att du fortsätter med individuell uppföljning (stödbehandling):
Om fickor skulle kvarstå eller sjukdomen förvärras trots fullgod egenvård, går behandlingsplanen igenom på nytt och eventuellt remitteras du till specialist för ytterligare bedömning.
Vad kan du förvänta dig före, under och efter behandlingen?
Parodontit är en långsamt utvecklande men allvarlig sjukdom i tandens fäste. Tidig upptäckt och behandling är avgörande för att kunna bromsa sjukdomen och bevara tänderna. Du spelar själv en avgörande roll för behandlingens resultat – noggrann och daglig rengöring är det viktigaste du kan göra, både för att stoppa sjukdomen och för att undvika nya problem.
Sammanfattande råd till dig som har eller riskerar tandlossning:
Glöm inte att du alltid kan vända dig till oss på Familjetandläkaren i Blekinge vid frågor om din behandling, kostnad, bidrag.
Vi på Familjetandläkaren är här för att stödja dig genom hela processen. Från noggrann diagnostik och riskbedömning till den mest skonsamma och effektiva behandlingen.
Bra att veta
Vanliga frågor
Kan man bli frisk från parodontit?
Man kan oftast stoppa sjukdomen, men redan förlorad benvävnad och fäste runt tanden kan inte återskapas. Därför är det avgörande att förhindra fortsatt utveckling genom att hålla rent och gå på uppföljning.
Gör det ont att behandlas?
Själva behandlingen kan kännas lite obehaglig, men lokalbedövning används generöst vid behov. Efter behandling kan viss ömhet och ilningar förekomma några dagar.
Hur ofta måste jag fortsätta gå på kontroller?
Direkt efter avslutad behandling brukar du kontrolleras var 3:e–6:e månad. Därefter anpassas intervallet efter risk, men man rekommenderar åtminstone årlig kontroll så länge du har ökad risk för sjukdomen.
Vad kostar behandlingen?
Kostnaden beror på omfattningen av din behandling, men du får alltid en kostnadsberäkning före start. Allmänt tandvårdsbidrag samt högkostnadsskydd gäller för de allra flesta behandlingsåtgärder, och ibland kan du ha rätt till särskilt stöd.
Har du fler frågor? Hör av dig till Familjetandläkaren i Blekinge så hjälper vi till med råd, bokning.